"Bredpennan"

Förändring är utveckling

2009-02-16T19:29:00.002Z

och jag tänkte "flytta" till denna blogg istället. Det blir lite mer formfokus där för det är vad jag har lust med nu.
Den här bloggen finns kvar ett tag till - jag vet ju inte riktigt vart jag är "på väg".

Du följer väl med?

Musikvideo...eh,

2009-02-15T12:58:00.000Z

tja, men en bra låt! Laleh.

En del dagar är speciella -

2009-02-14T10:15:00.003Z

och för mig är denna dagen alltid det numera.
För mig bär den här dagen speciella minnen eftersom mormor somnade in på Alla Hjärtans Dag. Det var första gången jag mötte döden i verkligheten, den 14 februari 2001. För första gången såg jag en värmande kropp förvandlas till ett kallt skal.
Hon var sjuk mot slutet och hade kommit upp i åren och båda visste vi vad som närmade sig. Det visste vi utan ord och jag minns hennes sista vinkning när jag lämnade sjukhuset.
Min mormor hade en större konstnärssjäl än hon vågade ge utlopp för. Det bästa hon hade gjort, sa hon, det var kursen i fritt broderi. Där närmade hon sig det fria skapandet förstår jag - men hon lyckades aldrig frigöra sig och hitta sitt eget uttryck, utan ägnade sig mest åt broderier utifrån mönster. De var alltid väldigt välgjorda, såväl framsida som baksida och det är någonstans där som jag tänker: Vilken frihet jag har! Jag famlar visserligen fortfarande och vet ofta inte var jag är på väg i mitt skapande - men, det gör inte så mycket. Jag vill låta nyfikenheten och lekfullheten styra och det ska vara jag. JAG.
Min devis:
"Jag leker med former, och leken skapar tankekedjor som leder till fler former".

Kärlek och kunskap

2009-02-13T09:13:00.007Z

blir det mer av - om man delar med sig. Här gäller inte ekonomins lagar alltså, så: Varsågoda! Här får ni kärlek!

Mamma - jag är bra på pingis!

2009-02-11T16:14:00.004Z

sa D som har spelat pingis på fritids idag. Han har möjligen provat ett par gånger förut, men han har verkligen inte spelat mycket. Pingisbordets står inte där permanent eftersom det är ont om plats.

-Mamma, jag är BRA på pingis!!

Underbart tycker jag. Gött självförtroende.

Läsinspirationen kom!

2009-02-09T22:47:00.005Z

Jag visste det. Sa ju det. Efter förra veckans läsvecka på skolan blev J jättesugen på att läsa. I fredags kväll, efter att jag gått och lagt mig (ja, ja...den trötta mamman) så skulle han absolut läsa för C. Undrar om det kommer att bestå - eller om "Mario" tar överhanden här igen (J:.s outtröttliga lek då han ÄR Mario Bros - direkt inspirerad av Nintendon)?
Risken är - stor.

Vinter ute - vår inne

2009-02-09T14:47:00.001Z

Och det vill jag dela med mig här:

Jag har aldrig åkt utför.

2009-02-09T13:09:00.004Z

Jo, med pulka och sånt men inte "utför" i någon slalombacke. Känn på dänn! Det har hänt att folk tittar på mig som om jag är ett ufo när jag berättar att jag aldrig har gjort det. Men, jag har aldrig ens längtat efter det.
Nu har sportlovet dragit igång och vi - gick till lekplatsen och backen där. Exotiskt. Ja! Verkligen. Killarna var överlyckliga för nu finns det snö. J hjälpte brorsan att dra upp boben åt honom och när vi började frysa gick vi hem. Gissa om vi har det bra!

Nu undrar jag om det

2009-02-09T10:42:00.004Z

är någon som skojar med oss.
När jag fortsatte att skapa inlägg på Amandas sida så kommer den här upp. Pater?
Någon skojar. Skoj.....ar.

Ehhh...vad är DETTA?

2009-02-09T10:25:00.004Z

Amanda funderar på ordverifieringssystemet. Hennes mans namn dök upp häromdagen och när jag skulle svara på det inlägget så kommer delar av mitt gamla smeknamn upp: Sessi.
Sessi fe??? Vad är det här?
Slump? (Jag har aldrig nämt mitt smeknamn på bloggen...)
Skönt att det inte är kväll för då hade jag f*n blivit rädd.

Jag vet inte åt vilket håll

2009-02-03T09:07:00.002Z

jag är på väg med den här bloggen just nu. Studntals får jag bloggtorka och däremellan har jag stort behov av att skriva av mig. Jag har inte alltid uppdaterat dagligen - men troligen kommer det att bli ännu mer sporadisk ett tag. Men jag kommer fortsätta att besöka några bloggar - och kanske upptäcka fler.
Vi ses!

Kommande vecka

2009-02-01T21:42:00.002Z

har dom "läsvecka" på skolan där våra barn går. J började motvilligt på en ny bok i kväll. Som försvar ska nämnas att det var efter kvällsmaten och att han började bli trött men den här killen har börjat blir bekväm. Det skulle bli så jobbigt och han skull minsann inte läsa mer än si och så långt - ungefär som när vi tog en liten runda här i byn och när det blev lite mer än han först trodde så fick han jätteont - både här och där.
Så började han i alla fall läsa, efter att ha sprungit runt och gjort_jag_vet_inte_vad. Det satt klockrent och gick hur lätt som helst men efter en sida: "Jag orkar inte mer".
Det fina i kråksången är att den här läsveckan kommer att inspirera honom, det vet jag (de har haft det tidigare). De varierar läsning och historier på olika vis. Barnen läser för varandra två och två, de lyssnar på historier och avslutar veckan med att ta med kudde och ficklampa och så får barnen leta upp någon vrå i det gamla huset och ha läsmys.
D fick fram sin gamla "Max boll" idag och läste den. URSTOLT. Och bekväm - det vet han inte vad det är - än.

Jag funderar på att

2009-01-28T20:44:00.008Z

beställa personliga "tags" som jag kan sätta på mina smycken. Funderingen lutar mot en

liknande den med "Swea", fast avlång, med namnet stående och i mindre format. Lite ego är det ju, visst, och man kan inte beställa färre än tusen stycken - men så what (eller är jag knäpp?)

Jag har tidigare skrivit

2009-01-28T20:14:00.002Z

om det här med att "spela dator". Jag har haft och har en liberal inställning till mina barns datorspelande. Vi har datorn placerad på ett sånt vis att de inte blir helt utelämnade till Internets faror och jag har hygglig koll på vad de spelar.
Vi pratar om spelandet och J älskar det. Han lever sig in i spelen mycket medan D tycker att det är kul men är mer distanserad. Han kan släppa spelen och vara här och nu - och det är DÄR problemet uppstår. J har svårt, väldigt svårt, att släppa taget om spelvärlden och vara här och nu. Man får pocka på uppmärksamhet och "knacka på" hos honom. Därför har vi (eh..jag), med viss tvekan, infört varannan-dags-spelande. De gick med på det utan protester och det blev jättebra. Nu har de lekt med lego hela kvällen, jag var med en stund och jag förstår nu: Att VETA att de inte skulle spela ledde till ett annat lugn. De (J) slapp tjata, vänta, ha förhoppningar om att det skulle gå att få spela lite till - bara lite till.
Det känns så himla bra ikväll. Jag var lite fundersam om det är orättvist att införa varannandags-spelande när jag själv använder datorn aktivt. Men självklart går det inte att jämföra. Datorn är ett mångsidigt verktyg och används till så mycket. Jag tror och hoppas att detta kommer att leda till bättre balans för J och meningen är ju att han själv på sikt ska kunna få en uppfattning när lagom är bäst.

D uttrycker sig mycket genom att

2009-01-28T08:15:00.004Z

prata, prata och åter prata. Han undrar massor.

J är inte lika pratsam, men har bra koll och leker en del genom sina teckningar.

Här är några detaljer från bilder han gjorde häromdagen.

D tycker att J är "grym" på att rita och brukar inspireras till att göra liknande bilder...

ett monster

en vulkan

en gubbe med en glimmande tand (placerad i ett hörn på en bild)

När gossarna var yngre

2009-01-26T22:15:00.003Z

så tänkte vi igenom de eventuella faror vi kunde komma på och åtgärdade såna där enkla saker som att skruva fast bokhyllor i väggen, ha grind för trappan, se till att inte ha gossarna i knät samtidigt som vi drack hett kaffe eller te. Ja du vet, sånt.
Nu när de har blivit äldre så finns det givetvis vissa saker jag påminner dom om, tex att att vara försiktiga när de blöta går ur badkaret osv.
Man kan inte unvika alla faror, självklart inte men vi har varit beskonade från olyckor här (peppar peppar). Undantag: De har vält en soffa och ramlat rakt in i ett element - samtidigt och spräckt pannan.
Nu när de är äldre så slappnar man av på ett annat vis och visar stor tillit men jag gjorde en rejäl miss som kunde slutat riktigt jobbigt.
Häromdagen upptäckte jag att någon skruvat av korken till mitt superlim som jag glömt att gömma - och ja-aa. Det var D.
-Mamma sa han piggt och käckt, jag trodde det var nässpray - men det KOM inget!!

Tack- tack - tack för det. Hu....puhhh. Undrar hur det känns....att få superlim i näsan??

Min mest underbara

2009-01-26T14:29:00.006Z

men samtidigt minst använda sak är den här:

Ett litet fynd jag gjorde på rea i Sthlm för ett par år sen.
Det är jättesöt och ibland har jag den i handväskan där den lever ett litet bortglömt liv. Men varje gång jag "hittar" den - så blir jag glad.

I min 6 årings huvud:

2009-01-26T13:55:00.007Z

Jag och D var på Munken (Ica) och handlade. Vi stannade en kort stund vid anslagstavlan och tittade på hundar och katter och när jag fick syn på en bild av den här mannen sa jag:
-Titta där är Mark - precis som om D skulle veta det, och då svarade han:

-Vem är det? -En galen vetenskapsman eller??
hihi

En annan dag när jag och en tjejkompis skulle ut och gå och just gått ut genom dörren, så frågade han C:

-Pappa, varför kan en man inte ha TVÅ kvinnor?

den du

Jag var med på en

2009-01-24T09:38:00.006Z

liten spontan pärlauktion (jättekul!) och ropade in saker som jag först tänkte att jag kunde ta med till jobbet. Jag har sorterat färgvis och har hittat allt från äkta sterling silver till facetterad onyx.
Det blev löjligt billigt - två luncher är dyrare.

Har ändrat mig. Detta är min skattkista och snart ska jag börja leka (och när jag tröttnat så kommer säkert eleverna att få ta del av bråten.

Så här tjusig är jag

2009-01-19T08:29:00.003Z

i J:s ögon.
Igår ville han teckna av mig och satsade superseriöst.
Jag skulle sitta på ett visst sätt och han tittade, suddade lite och arbetade på det hela taget väldigt koncentrerat.
Undrar hur han såg det där gula halsbandet bara....jag hade ju en grön scarf! Gillar han inte min scarf?!! Nä nu!!

(scarfen han valde att inte SE!)

Vissa bilder är skönare än andra

2009-01-17T20:47:00.000Z

Jag gillar svart

2009-01-17T20:31:00.005Z

och har i perioder låtit denna blogg ha en mörk bakgrund. Däremellan kommer tvivlet - tänk om den upplevs som alltför dyster?
Men nu förstår jag hur rätt det är eftersom en svart bara drar 59 watt jämfört med en vit bakgrund som förbrukar hela 74 watt!
Detta har söksidan nedan tagit fasta på och eftersom Bredpennan är en så välbesökt blogg så har jag all anledning att dra mitt strå till stacken!
Nöjd.

Det hade varit lättare

2009-01-17T19:07:00.002Z

att bryta benet eller någonting annat konkret istället för att ha en j*kla depression. Det hörs väl bara på namnet - vem som helst är väl deppig ibland och det är väl bara att rycka upp sig? Folk frågar hur man mår och då tror jag att de menar det och berättar och sen kommer jag på: Det är ju mest artighetsfraser. Många vill ju egentligen inte veta - och vill jag egentligen berätta? Tja. Jo, för dom som vill lyssna. Då kan jag vara väldigt öppen.

Jag skriver ganska lite om depressionen här för det är en böld som jag inte vill älta för mycket utan istället välja glädjeämnen i livet (och annat som berör) men trots allt är det en del av min vardag. En del av mitt liv som börjat ta mindre plats men som finns som ett mörkt moln över oss.

Ganska ofta får jag inre symboliska bilder som beskriver hur jag har det. Den senaste beskriver mig som ett uppladdat batteri. Du vet, ett väl använt som fungerar väl och har energi men alltför snart bara lägger av. Slut. Stopp. Måste laddas igen (sova, sova, sova - ibland räcker avspänning och promenader kan förlänga effekten ibland).

Jag har lärt mig att inte ta livsenergin förgiven och är, tror jag, mer ödmjuk idag och har kommit ännu närmare människor som betyder mycket för mig.

På fredagar arbetar jag

2009-01-16T11:19:00.002Z

i en förskoleklass med omkring 20 elever. Det ingår i min rehabilitering att ägna mig åt annat än jag det jag normalt gör för att få möjlighet till återhämtning.
Det är inte jag som leder gruppen utan jag är mer som en assistent och då passar jag på att iaktta och reflektera. Det är för mig en ny erferenhet att arbeta med den åldersgruppen.

Idag satt jag och funderade över några elever som är väldigt olika. En av eleverna , en tjej, är väldigt glad och pigg, framåt och har lätt för att lära. Hon har väldigt lätt att uppfatta saker och ting och kan också referera till mycket. Ett av de andra barnen är en pojke med invandrarbakgund. Han har inte språket med sig tillräckligt bra än och det drabbar honom mycket. Han ler och försöker vara med - men egentligen förstår han inte mycket alls. Han låtsas. Han är väldigt lugn däremot och stör inte gruppen. Jag tänker på hur olika förutsättningar dessa goa barn har nu, redan från start i skolan och undrar hur deras framtid kommer att utvecklas. Kommer pojken att få tillräckligt med hjälp för att snart behärska språket och kommer tjejens vetgirighet att bestå? Kommer hon att kunna stå upp för sig själv och våga vara duktig även när hon är äldre?
Möjligen kommer jag att få veta lite mer om detta när de blir äldre och kankse kommer jag att ha dom i bild när de börjar sexan. Det vore kul.

Jag tyckte precis

2009-01-15T17:57:00.003Z

att du åkte! sa jag till en av eleverna idag som kom fram till mig när jag stod i klassrummet och grejade lite. Jag tittade ner på hans fötter och såg att han hade vanliga skor på sig, och förstod att det var en synvilla.
"Det gjorde jag också", sa han och då stämde det inte längre.
Ingen skatebord, inga rullskridskor...
Så lyfte han upp ena foten och visade: Det fanns ett hjul, inbyggt under hälen i gummisulan och på det viset kunde han gå/åka på ett märkligt vis. Lite fejkad moonwalking liksom - fast felvänt.
Nästa present till mina gossar...

INTE!

Ålrajt - härmed firas

2009-01-15T12:38:00.006Z

Amanda, som just tagit sista penseldraget till baaaarnboken som ges ut 2010. GRATTIS!
och sjävklart mig själv som är så pigg när jag har lektioner att jag INTE längtar efter att de ska ta slut (som jag alltid gjorde innan jag blev sjukskriven). GRATTIS!

Hej då

2009-01-13T09:57:00.003Z

granen. Tack för besöket!

Fast - det blir så tomt utan gran och juleljus.
Tände andra ljus men vad hjälper det?
Bomsteraffärn - Here I come!

En sån här smyger omkring

2009-01-12T21:59:00.003Z

hemma hos oss - men äntligen har jag lyckats fånga honom på bild. Han påstår sig vara en Ninja och han dyker upp där man minst anar det...

Gillar du musik

2009-01-12T21:50:00.002Z

och har lyssnabehov varje dag (eller ofta) och INTE har skaffat Spotify än: GÖÖÖÖR DET! Se till att skaffa en inbjudan genom att googla lite eller maila direkt till Spotify. Det går inte att ångra att helt gratis och lagligt ha tillgång till mer musik än du hade kunnat drömma om. Puh. Jag fattar det knappt än...

Jag fick en inbjudan

2009-01-11T18:05:00.004Z

till Spotify och det känns som en fantastisk julklapp i efterskott. Spotify är ett gigantiskt musikarkiv som verkligen fungerar. Deezer har jag använt ibland men alltför många låtar går inte att öppna och YouTube innehåller så mycket skräp. På Spotify kan man lyssna på hela album också till skillnad från de andra jag nämde.

Vilken konstig värld.
Vilken utveckling...snurr.

Kvällens höjdpunkt

2009-01-09T17:45:00.004Z

för D. Gött eller?

Nu ligger J i plurret. Och kvällsmaten blir: Körv mä bröööö! (Gött ällä?)

Idag börjar jag

2009-01-07T09:08:00.002Z

jobba igen - som så många andra. C är dock hemma även idag och skolan startar imorgon så jag tippar på att de tre kommer att: dam ta dam: Åka skridskor! Bättre väder idag. 7 minus, sol och vindstilla.
Ha en skön dag!

En fruktansvärt kall och blåsig dag -

2009-01-07T00:10:00.010Z

hela 0 grader och rätt kraftig vind över slätten. Iskallt jämfört med 12 minus (ehh...nåja, 8 då) och vindstilla som det varit de senaste dagarna. Men fortfarande kul på isen.

J tycker bäst om att glida omkring på isen, undvika hårda bollar och klubbor (Obs! Ljudet går nästan inte att använda p.g.a vinden)

D, nybörjare på skridskor för några dagar sen, har fullt fokus på pucken, ramlar men är snart uppe igen och jagar. Inga hinder!

Ikväll

2009-01-04T19:40:00.011Z

övergick leken till klipp och klistra = betydligt lugnare tempo.

J lagade den trasiga nosen på Vofsi

och D tog fram lite blandade grejer och körde lite pyssel.

Kvinnan bakom linsen då? Ja. Det är där jag befunnit mig, bakom linsen alltså och givetvis tovat lite vid sidan om killarna - lika koncentrerad jag.

Å va det är skönt att vara lediga.....!

J och D

2009-01-04T17:06:00.005Z

mitt i leken:

En oförglömlig

2009-01-04T13:15:00.004Z

kväll -när jag inte fotade någonting. Ovanligt nog.

Ja, våra killar var ju väl förberdda inför nyårsfesten. Halsband och välkammade frillor (jag fick INTE fixa till dom).

Vi var ett gäng vuxna och några barn i samma åldrar som var bjudna till några goda vänner. Det är inte ovanligt att våra barn kör någon föreställning för oss, där tjejerna är drivande, och så blev det även i år. D var dessvärre på väg att bryta ihop när han inte kunde komma på vad HAN kunde göra. Till slut belv resultatet:

D på "scenen" som en skottkärra körd av A, en av tjejerna. M, en annan tjej berättade hans saga om skottkärran Skottis som skulle köra skräp men som var omöjligt busig och bara ville rymma hela tiden. Allt slutatde dock bra när Skottis kom tillbaka och slutförde sitt uppdrag.

J körde sitt trolleritrick med pennan som bytte färg (väldigt koncentrerad och övertygande) och övriga barn glänste med allt från solosång till Abba-kör-mimning.

De vuxna log stolt och klappade händerna med varma slag. Kanske ska vi vända på´t nästa gång och låta barnen vara publik? Då ska jag vara en häxa - helt klart.

Kylan gillas

2009-01-04T10:25:00.002Z

mycket här. Tennisplanen har förvandlas till en hockeyplan och folk går man ur huse för att åka. Dag två som D åkte skridskor var det match, men han var inte blyg utan åkte fram till de stora killarna och frågade om han fick vara med och det fick han. Det tycker jag är hur charmigt som helst! De stora bromsar in ibland så att de små får synas lite.
Matcherna pågår dag som kväll och ibland grillas det på utegrillen och även C vässar musklerna.

Jag har dock inte fått fram mina gamla skrillor utan är hellre en iakttagare och tar mina promenader - och tänk; jag ramlar inte lika ofta som vissa andra. Har inte ont alls.

Det brukar kittla lite

2009-01-01T11:12:00.003Z

i magen på mig inför ett nytt år.
Vad ska hända för spännande i år?
Nytt år och nya möjligheter.
Den känslan bär jag med mig in i 2009.

God fortsättning!!

Grabbarna här är

2008-12-30T21:23:00.003Z

nästan lika mycket upp i varv inför nyårsfesten som de var inför tomtens ankomst - men bara nästan.

D har testat olika sätt att "snygga till sig" framför spegeln.
J har förberett ett trolleritrick.

Det är tjejer i deras ålder med (oooohh) - skolkompisar och vänner sen bebisåldern men spännande i alla fall.

D valde den här döskallepärlan när vi handlade en dag - och jag fick lov att tova in den vilket gjorde succé. Han har haft den på sig - bara när han "snyggar till sig" och typ övar inför festen. Vart ska det sluta??

Sambon gillar att se på sport.

2008-12-29T19:26:00.008Z

Det är en viktig del av hans liv, visst - och jag har också viktiga delar av mitt liv men det LÅTER INTE LIKA MYCKET NÄR JAG TOVAR.
Kortfattat. Jag blev irriterad när tv:n lät för mycket och sa till D:

-Måste han ha så högt? Han måste höra väääääldigt dåligt??
-Dumpa honom! blev det rappa svaret.

Så började jag gapflabba och hörde inte längre tvn...
(men ska jag vara helt ärlig så var jag och killarna medskyldiga till ljudnivån i huset eftersom vi hade kört lite kvälls-gympa till detta)

Jag har så stora barn

2008-12-29T17:45:00.004Z

att jag kan ta sovmorgon!! Nu för tiden kan jag lugnt ligga kvar och slappa när de sköter sig själva. I förmiddags mötte jag det här:

(D ligger framför tv:n och leker....cool?)

(J är som uppslukad av Marios värld - han märker inte ens att jag kommit upp)

När jag skapar så

2008-12-28T22:58:00.004Z

leker jag med formerna, men det är inga stora kast. Tvärtom kan det vara ganska små förändringar och det är där det händer så spännande saker. Som här när jag lägger den rosa fyrkanten utanför istället för att bygga in den. Helt nördigt för många men spännande i min lilla ulliga värld.

Tänk att

2008-12-28T21:06:00.002Z

snö kan se så vass ut (fotad idag...)

Jag kan inte påstå

2008-12-28T20:57:00.002Z

att jag har "gröna fingrar" men mina juveler överlevde förra vintern (taklökar måste vara grymt tåliga) och jag hoppas att de överlever denna också. Den här bänken står vid trappan och jag pratar med de små godingarna nästan varje dag.

J älskar att

2008-12-27T20:12:00.002Z

spela Mario på sin Nintendo DS. När han spelat färdigt så ÄR han Mario och när lekarna blir för vilda för min skalle så brukar jag be honom/dom att leka på övervåningen. "
-Duuuuu!! Jag är bara på FÖRSTA banan och däruppe är ANDRA banan (fattar du ingenting liksom).
Tjaha. Där kom jag av mig. Klart att första banan måste göras färdig först...

Tror du på Gud?

2008-12-26T14:47:00.005Z

frågade D storebror.
-Njae...
-Amän hur skapades JOOORDEN då??
-The big bang du vet, sa J.
-NÄHÄ !! För det är en STOOOR KLOCKA!!
(Hi-hi...det låter ju rätt likt - hade inte tänkt på det: Big ben och Big bang.)

Pigg och glad

2008-12-26T14:42:00.002Z

musik vill jag ha nu (Lily Allen).

J vill väl ha rock: "Farsan - är du redo att rocka?" sa han när C var yrvaken.

Det är underbart

2008-12-26T13:00:00.004Z

frostig väder ute. Perfekt fotoväder.
Jag passar på att tova lite mellan gröt, lax och sällskapsspel.
Njuuuter av det underbara materialet. Så formbart det är.

Nu ska vi göra Jansson nummer 2 - en av julens höjdpunkter.

Nu ser jag fram emot nyår

2008-12-25T20:45:00.003Z

som jag alltid har gillat mer än julen. Skål i förskott!!

D tänker

2008-12-25T18:32:00.004Z

-Mamma, är vårt liv som en film??
-Hur menar du...?
-Amän - oss händer det ju aldrig några hemskheter...
-Vilka hemskheter tänker du på?
-Dödligheter och sånt.

(Puh - än så länge - och du har inte sett hemska filmer än...)

En underbar hyllning

2008-12-25T16:48:00.004Z

till en stad.

Maia Hirasawa. Vilken sköning!

(och Götet - jag kommer nog snart och hälsar på!)

Paus

2008-12-06T11:09:00.002Z

Bläcket har sinat och då blir det lite svårt att skriva. Ska försöka fylla på men det kärvar lite. Återkommer när bredpennan fungerar bättre.

Idag beökte vi en utställning

2008-11-30T17:03:00.004Z

med dessa fantastiska figurer. På figuren till höger har Anna Sjons-Nilsson används vita och svarta häftstipft samt äggskal - bland annat. Jag gillar det där lekfulla förhållningssättet!

Sen bakade jag och killarna peppakakor och använde proffstipset att kavla ut degen på mjölad kökshandduk.
Det ledde till tidernas bästa adventsfika.

Ibland får killarna

2008-11-28T22:05:00.003Z

kinderägg, med pokémonfigurer och det finns på tok för många såna här rosa figurer hemma hos oss.
En kväll så började jag tova in en av dom - mest för att testa om det gick. J började nästan gråta av empati med en lille instängde stackarn, medan D ville ha den och leka med den.
"Men vad ÄR det för nått då mamma - är det en vuxenlek eller?"
-Jaaa...det säger vi. (Jag leker ju faktiskt med formatet 10x10 och precis vad som helst kan hända. HELT otippat. Jag hade verkligen inte planerat att göra den här som blev en oanvänd leksaks nya liv)

Starka känslor.

2008-11-26T19:23:00.004Z

J och D är kära i samma söta tjej. D är öppen med det medan J är kär lite i smyg. J hade suttit bredvid "M", som hon heter, och dessutom viskat i J:s öra. När D fick veta detta försvann han upp på sitt rum. Svartsjuk anade jag. Frågade honom sen om det var p.g.a det som J berättade som han försvann och så var det...

"Mamma, det kändes som att det brann i mig och jag fick ett svart hål i magen".

Det här brödet äger!

2008-11-24T16:37:00.002Z

tyckte J och D gillade det också. C gillar allt. "På en skala från 0-1000 får det 1000!
Ehueeh....VA? Jo...det var gott. RIKTIGT GOTT!

Brödet är i princip slut

2008-11-24T16:09:00.007Z

sa C.
-Då slänger jag ihop lite scones, sa jag. Sa jag?!

Tittar efter ett recept som jag hade förra gången. Vilket var det? Surfar lite och tar istället ett med havregryn och fil alt. yoghurt. Fil? Också slut? Äh, har ju turkisk yoghurt. Det blir nog bra...och spär ut med lite mjölk så det inte blir så kompakt.
In i ugnen och vad händer? Varken tiden eller temperaturen stämmer. De är på väg att bli brända utanpå och är fortfarande ofärdiga inuti. Börjar improvisera för fullt genom att stänga av fläkten (varmluft) släppa ut värme, stänga luckan igen och köra lite till.
Så! De går nog att äta. Svalnar nu och spider väldoft i hela huset.
Tar fram den underbara osten från Sivans och vad hittar jag då: FIL.
Bra-bra-bra! Ibland funkar bra att improvisera - ibland mindre bra. Detta var ju inte en av de mest lyckade gångerna - men det blir säkert trevligt.

(Det var dagens insats från att ha sovit alldeles för mycket. Men det hamnar ju verkligen på pluskontot - att vilja göra scones menar jag. Att vilja göra något mer än att sova.)

Jag är trött

2008-11-22T18:25:00.003Z

på att vara trött.
En del dagar fungerar jag rätt normalt - andra dagar tar tröttheten överhand. Jag känner mig som en hösäck som är packad lite ojämnt och rätt som det är faller jag (i sömn). Jag vill verkligen inte vara sån - men det är svårt att påverka det. Istället får jag vara glad över dom dagarna när det fungerar. Så har jag ju också väldigt lågt blodtryck som påverkar. "-Att du står upp?" sa sköterskan som kollade mitt blodtryck och hon hade rätt. Jag kämpar för att göra det.

Det känns som

2008-11-22T17:58:00.003Z

en ny fas nu när J väljer kläder "själv". Han fastnade för den här jackan och färgen på mössan fick jag verkligen inte påverka. Han tycker att det är jättekul med kläder.

D däremot får ärva vinterjacka (och jag minns precis hur kul jag tyckte DET var) men som tur är har han inget emot det - tvärtom. Det är t.o.m lite kul att få använda J:s gamla kläder. Å andra sidan är det mycket som blir utslitet - typ byxor å sånt så han får ganska mycket egna kläder åxå.

Och så kom

2008-11-21T19:55:00.002Z

den första snön! (nåja - några flingor kom häromdan)
D sprang direkt ut i mörkret för att känna om det gick att göra snölyktor men så bra var det inte.
Ikväll har jag och J börjat göra tovade juldekorationer! J har gjort en riktigt fil stjärna med en prick.

Kolla killen

2008-11-19T23:06:00.006Z

längst bak till höger som intar en cool position med händerna på knät: Det är J på hans livs första dansframträdande. Som vi diggade! Jag filmade med min enkla moviefunktion och försökte titta mest "live" på uppträdandet - det är lite av en balansgång det där: Att kunna uppleva på "riktigt" och inte bara fokusera på att föreviga.

För bara en vecka sen protesterade J vilt när det var tal om detta uppträdande, men blev peppad och växte rejält ikväll. Det gick jättebra!

Ja, nu har jag bytt färger

2008-11-19T09:08:00.002Z

här på bloggen (igen). Och visst ändrar det känslan? Gillar den här känslan just nu.

På en skala från

2008-11-19T02:27:00.005Z

1-10 så ligger sånt här rätt högt.

(bildern från i somras...)

2008-11-19T02:13:00.000Z

Mamma! (mitt i natten)

2008-11-19T02:06:00.002Z

-Vad betyder andra världskriget?
-Ehuehh...(snark)
-NUU vet jag! Det måste vara krig...fast typ andra gången.
(BRA D! Kan vi inte ta såna där frågor "typ" nån annan gång)

-Mamma....

2008-11-19T02:03:00.002Z

asså, "R", hon är smartast i hela förskoleklassen..!
-??
-Amän hon använder ord som elegaaant och sånt!
-Vad betyder det då?
-Tjaaa...ungefär som... generös?

Jag är igång

2008-11-18T08:59:00.002Z

ock klottrar med ull. Eller ska jag kalla det en formlek kanske.?
Arbetar förutsättningslöst i ett bestämt format - 10 x 10 cm. Jag har startat med ett slags ull-collage och har inte bestämt alls vad det ska leda till. Min kompis K jobbar med samma format. Otroligt spännande. Detta skapar öppningar åt många olika håll och vi kan bjuda in fler att skapa under samma förutsättningar. Detta har jag längtat efter: att kunna skapa "med" andra utan att vi måste träffas varje gång.

Det är ovanligt bildfattigt

2008-11-18T08:46:00.006Z

på våra väggar. Har mest en massa egna övningar som ligger nerpackade i lådor - och det är ju egentligen lite synd. Jag tror att tiden är inne att bli lite mer ego (?) och sätta upp några av dom istället.

Jag säger inte att

2008-11-18T08:35:00.000Z

det var bra - men kreativt!

Den finns ju i katalogen!!

2008-11-16T20:48:00.006Z

D började prata om jul och julklappar. Jag frågade honom vad han önskar sig av Tomten.

-En Nintendo! svarade han blixtsnabbt.
-Jaha.... Men tror du att man kan få så dyra julklappar av Tomten då? undrade jag (han vet att den kostar över 1000 kr - J har en).
-Amäänäh! Dän finns ju i kattalåååågen!!

Ja. Det borde jag väl ha fattat. Allt som finns i leksakskatalogen KAN ju Tomten komma med. Självklart.

(Om jag vore liten och fått syn på en sån här skulle jag nog bajsat på mig)

Jag och D 2003

2008-11-13T21:25:00.002Z

Hoppsan! Hittade den här bilden, 5 år gammal och funderar på om inte håret borde få växa ut lite igen. Frisörerna gillar att klippa kort men jag vet inte vad JAG gillar. Vad passar mig...??

Konstig känsla.

2008-11-13T20:57:00.003Z

Var med på ett rehab-möte idag. Huvudpersonen var jag.
JAG.

(Hur har jag hamnat här? Jag kunde väl inte bli sån här? Fyra pers. som använder sin arbetstid till mig - ska det vara nödvändigt?) Så satt jag och tänkte...

Det var två goda, en ond och en lite mer osynlig med på mötet. Den "onda" var f-kassan - ja, inte hon men det hon representerar. Det är verkligen sant att man bara får vara sjuk ett bestämt antal dagar. De slår mot dom som ligger (och jag är oändligt lättad över C har jobb och att våra utgifter är relativt små.). Om man blir frisk och sen sjuk igen, då måste man ha arbetat 67 dagar för att få en ersättning (eller möjligen 87).
De goda var min läkare och min chef. De är enastående. Har fått mig att ta saker på ett annat allvar - att det handlar om mig och inte alls om "bita ihop" när marken försvinner under fötterna. Att en depression är en sjukdom som dessutom kan vara allvarlig - jag hade inte fattat det.

"Man måste brinna för något för att bränna ut sig" har någon sagt. Jag vill inte se mig som utränd. Jag ska brinna igen. Men jag ska tända fler ljus och låta dom brinna samtidigt. När det ena slocknar så ska det finnas möjlighet att tända fler.

Det är kul med mönster

2008-11-12T09:55:00.002Z

fast ibland kan det bli rörigt och plottrigt. Här är det klassiskt, tydligt, grafiskt.
En "meanderslinga" som jag fotade på Medelplana kyrkogård (Kinnekulle) för ett par somrar sen.

Det går ju för h*vete inte in!

2008-11-11T11:48:00.005Z

gastar C frustrerat ibland när det är ungefär lika givande att prata till en vägg som till våra barn.
Jag blir oftast inte lika irriterad. Jag menar att tjatet lönar sig i längden - och i morse såg jag ett bevis på det!!

Just morgnar, innan vi ska iväg, är tillfällen där orden haglar från mig:
-Ta på dig strumpan nu J!! - ÄÄÄÄÄT nu - du kan inte drömma när vi ska åka NUUUUUUUUU!
J är så där sävlig. Får påminna honom om allt.
D är mer rushig. Fixar. Ordnar.

I morse fick jag ett viktigt samtal från min läkare strax innan vi skulle åka. Det kunde ha varit hur hysteriskt som helst men vad händer?? Jo, D svarar artigt. Lämnar telefonen till mig. Samtidigt som jag pratar hör jag hur de grejar lite och borstar sina tänder. När jag är klar så står D och gör rent handfatet (!) från tandkrämsklen och även J har gjort sig redo.

???

Det går för h*vete IN - men kanske inte direkt.

Uppvaktningen av "far"

2008-11-09T10:10:00.006Z

har killarna fixat själva här. D var på miniorerna i veckan och målade denna kaffemugg med ELDFLAMMOR. Att paketet skulle slås in var han mycket noga med: - Det får vi INTE glömma, mamma!!

Igår kväll tog J fram A3 papper och tuschpennor och ritade den här bilden till pappa C.
Pappa C blev impad.

Dagens fråga:

2008-11-08T19:54:00.006Z

D 6 år, frågade sin storebror J 8 år (som nog vet allt....kanske):

-J!! Är det VÄLDIGT OVANLIGT att jag har bra talang....?

Vad är talang förresten....?

(När D fick syn på det här inlägget: - Ser jag verkligen ut så där?? Jag är inte ful!")

Ikväll blir det

2008-11-07T16:45:00.008Z

taco - på beställning av killarna.
Jag myser med J och D när C är och bowlar + äter gott.

D har gjort en present till C som ska slås in, och J har redan börjat med julklappar. Det är visst något till mig som han har grejat med i eftermiddag (!).

Det här året gillar jag verkligen november. Det infaller ett lugn som jag gillar. Jag vilar hjärnan, skapar ganska mycket och hinner umgås mycket med gossarna.

Jag gillar de kala grenarna som tecknar sig mot himlen och jag tycker om ljuset, även om det inte finns så mycket av det.

Ville bara visa...

2008-11-06T10:38:00.006Z

och du kan se mer på min "säljblogg".

Har du varit rädd för ett vitt papper någon gång?

2008-11-02T20:35:00.003Z

Jag skojar inte. Jag menar rädd.
Rädd för att "förstöra" det.

Jag tror att man blir rädd och får respekt för vita papper genom att begränsas till två stycken om dagen när ritsuget är stort.

Kanske var det så för mig när jag var liten, att jag fick ta ett bestämt antal? Det minns jag inte, men jag vet känslan och den hämmar otroligt.

Jag vet barn som inte får ta mer än två vita papper om dagen. I Sverige. Då vill jag bara skrika rakt ut, men hejdar mig. -Va, f-n handlar det om? Kontroll igen? Det finns oändliga sätt att få klottra av sig på och det är viktigt.

"Ryggbröstet"

2008-10-31T19:51:00.003Z

När jag nattade D så ville han att jag skulle klia honom på ryggen:
-Nä, inte där - på ryggbröstet!
Jamen, självklart, tänkte jag. Jag fattar precis!
(Barn är underbara eller hur - t.o.m. deras språk kan vara så kreativt).

Vi har inte startat

2008-10-31T18:49:00.004Z

ett privat Fritidshem - fast det ser nästan ut så ibland.
Idag hade de jättekul framför datorn och tittade på knasiga amatörfilmade klipp med katter (och längtan efter en egen katt blev om möjligt ännu större)

I morse när jag

2008-10-31T18:38:00.002Z

satt och bläddrade igenom morgontidningen stod D på stolen bakom mig och hängde runt min hals. De har varit lite lediga i veckan eftersom det är höstlov och när han kom på att det är lördag i morgon sa han: - I morgon är vi dubbel-lediga! Och sekunden efter såg han en bild i tidningen på en toalettstol som var fotad utomhus, placerad direkt på en gräsmatta. Då utbrast han: - Åj, en toalettstol - ett utedass!

Här är hon, den "begåvade berättaren"

2008-10-30T18:47:00.005Z

som har lyckats bli recenserad i Svenskan. Det är verkligen inte illa, kultursidor med tyngd. Åj, åj, åj.

"Snyggt gjort"!

Bild från urpremiären och signeringen av debutboken Styggelsen av Amanda Hellberg på Ugglan i Skara.

Igår när jag hämtade

2008-10-30T10:28:00.004Z

J och D på fritids så stod alla barn i en klunga framför skolan (ja, Fritids ligger ju i Skolhuset så det känns egentligen lättare att kalla´t för skolan). De hade just avslutat en tipspromenad som några av barnen hade ordnat. Det var lugnt och stilla. Alla stod i spänd förväntad inför resultet - vilka som vunnit.
På stentrappan upp till den gamla byggnaden stod två Halloweenpumpor, utskurna och fint dekorerade med med höstens löv, äpplen och annat som barnen hittat runt skolgården. Jag började småprata med en av fröknarna och fick veta att J varit med och gjort pumpamarmelad under dagen.
Efter en stund hade barnen räknat samman resultaten och vi fick veta vinnarna: J tillsammans med en kompis och D tillsammans med en kompis!! Vinsten var att få frukt i glasskålar, (uppskuren av arrangörerna själva kan jag tro)

Det jag förmedlar här är den bild av fritids som jag mötte. Jag såg en fantastiskt tillåtande atmosfär där barnens initiativ och kreativitet ledde fram till en jättefin sammanhållning och gemenskap. Om det nu vore så att vi vore trygga med att få behålla vår skola och fritids här - men så är det inte. Det man förlorar genom att lägga ner skolan vinner man inte i pengar för det som förloras går inte att mäta i pengar eftersom det handlar om livskvalitet.

Nästan varje dag

2008-10-27T09:47:00.007Z

funderar jag över rätt och fel kring mina barns dataspelande. Det råder en ganska övertygande inställning att barns spelande ska tyglas. Det finns såna oerhörda faror: de kan bli feta, fördummade, våldsinspirerade och allmänt slappa. Att ha bestämda tider de får spela är bra. Då har vuxna kontroll. De ska uppmuntras till att leka, läsa - göra för barn naturliga saker som är bra för deras utveckling.

Om vi vänder på steken - att datorn kom före boken?
- Tänk om de läser flera timmar om dagen, hur feta de kan bli, hur asociala de kan bli, de kan bli inspirerade till våldshandlingar och tänk - de kanske inte ens interaktiva! Vart ska det sluta?? Nej, det var bättre förr!! Jag läser ibland en blogg som uppmuntrar till funderingar som dessa och fungerar som en motvikt mot resoneanget överst och det är faktiskt befriande.

Inte minst från skolans värld så hör man åsikter och farhågor kring att en del barn tar med sig sina spelupplevelser in i leken och måste bearbeta den. Amän, tänker jag, kan det inte vara så att de helt enkelt blir väldigt inspirerade och VILL leka den? Måste det vara så traumatiserande att de måste "bearbeta" sina (hemska) upplevelser.

Jag försöker att föra samtal med J och D om vad dom spelat. Vad det handlar om, vad de tycker om och vad de inte gillar. Jag vill sakta men säkert göra dem kritiska och medvetna till det de möter på skärmen. De älskar ju verkligen att spela (och det finns dessutom väldigt många bra ingångar kring bildarbete i skolan med media som utgångspunkt.) Vi har också datorn placerad så att det är enkelt att ,lite vid sidan om, se vad de spelar.

Att försöka finna en balansgång i livet, att leda barnen så att de själva lär sig vad som är rimligt lång tid att sitta vid datorn - precis som jag själv måste göra - det är min vision. Trots alla dessa tankar så blir jag rätt ofta fundersam: -Har de spelat för länge nu, är det rätt att bestämma den tiden som vi bestämde idag med mera...
Det känns som ett laddat område.

80-tals nostalgi

2008-10-26T19:16:00.000Z

AAAAAAAAAAA_ha_ha!

2008-10-24T16:55:00.001Z

Nu flyger jag till den virtuella världen i Mellisplace!

Det var en BRA present!

2008-10-22T19:23:00.008Z

sa J med undertryck och tittade för femtioelfte gången i dag om "hans" skelett hade växt.

Skräck-tanten från England (Amanda - tack!!) har skickat de mest läskiga/spännande presenterna: Plastbehållare innehållande var sin likkista som upplöstes när vi hällde vatten i behållaren. I kistorna låg skelett, ett vitt och ett svart och just nu håller dessa skelett på att...VÄXA!

FORTSÄTTNING FÖLJER - när skeletten växt mer....huuuuuu hu uuuu...

Hösten är så underbar

2008-10-20T08:00:00.002Z

med alla fina färger och former. Jag mår så bra av att bara stanna upp, titta, fota, njuta...

Skuggbilder

2008-10-20T07:53:00.002Z

har alltid fashinerat mig.
Tror att älgen jag såg på Skansen tycker som jag.

"Det kunde varit värre"

2008-10-20T06:23:00.008Z

tänkte jag i fredags på väg upp till Stockholm när vi satt fast i tåget. Det var fel på stoppsignalen så när tåget väl kunde rulla så gick det i snigelfart. Resan tog ungefär dubbelt så lång tid mot planerat så gossarnas tålamod sattes på prov (nåja, vårt lite också) men man måste gilla läget och det gick rätt så bra ändå. "Det kunde varit värre" besannades igår kväll när det var totalstopp i trafiken. Vi åkte hem på lördagen, smidigt och enligt planerna och slapp gårdagens kaos.

(gossarna innan de ledsnat på att åka tåg)

Trötta men glada

2008-10-19T10:03:00.002Z

är vi efter två intensiva dagar i Stockholm. D började längta efter sitt "gamla hem på Kvarnvägen" redan på fredagen.
J älskade hotellrummet som han tyckte var lyxigt och längtade så mycket till sin dag att han började fråga halv två på natten om vi snart skulle gå upp (puh - ingen nattsömn där inte)
Junibacken och Skansen i all ära - men alla rulltrappor var nog det de älskade mest. Och att få åka buss inne i Sthlm.

(födelsedagsbarnen på Skansen)

Det nya swiiden svider

2008-10-16T19:51:00.005Z

Så här sa F-kassan när jag ringde och frågade om min uteblivna ersättning:

-Du vet väl att dina dagar tickar på!?
(Tickar på?? Kan man bestämma på förhand hur många dagar man ska vara sjuk undrar jag.)
-Efter xxx antal dagar är du utförsäkrad!
-Jaha. Vad gör man då?
-Då står du till arbetsmarknadens förfogande.
-Men om det inte finns andra jobb då?
-Jamän DET är inte våran sak.
(nähä)

Min läkare gick i taket. Hon har verkligt lång erfarenhet med sjukdomar som min men känner en stark oro över f-kassans nya system.

Gick in på Enrio

2008-10-16T19:42:00.002Z

och visade gossarna en 3-d karta över Stockholm och visade var Junibacken ligger ute på Djurgården.
-Djurgår´n?? Finns det djur där?? undrade en klok liten gosse som h ö r ordets egentliga mening. Det är så häftigt med barn. Hur de påminner oss om orden när vi inte längre hör dom.

Jippi!

2008-10-16T11:41:00.002Z

Vi ska ha två löjligt roliga dagar - hoppas jag. Gossarna har ju varsin födelsedag, D i morgon och J på lördag och i år firar vi i Stockholm.

Junibacken - here we come!
Roppongi -nu ska grabbarna få smaka på riktig sushi. De kommer inte bli besvikna.
Skansen - varför inte?
Leksaksaffärer...ja, ja. Självklart. En eller två.
Hotell. Visst. Vid Hötorget (har dom konst där eller?)

(Funderar på att gå till Ordning och Reda också för att reta C lite - "Det är den enda affären du ALLTID ska gå till men aldrig handlar i!!!")

Skratt och gråt

2008-10-15T19:30:00.004Z

Ikväll har jag både skrattat och gråtit framför datorn....

Leva idag är en blogg som verkligen berör, den är fin, varm och tung. Döden kommer nära.

Skrattat har jag gjort till Arga lappen. Så dumt. Så bra.

Jag hänger på och visar

2008-10-14T17:58:00.007Z

min bokhylla. En salig blandning inspirerande, tunga, lätta och jobbiga böcker.
Jag gillar mina böcker, läser mer än jag ser på tv - men hjärnan vill inte läsa just nu. Ögnar mest igenom texter för tillfället och "läser bilder". Kortfattat.
Men jag gillar, å vad jag tycker om böcker. Den senaste är "Konstnärens trädgård" - Elva konstnärer och deras trädgårdar. Najs.

Jag är så supersen

2008-10-14T10:49:00.003Z

med att börja använda Facebook. Jag veeeeet att massor gör det men själv har jag börjat ganska nyss och det överträffar förväntningarna (för jag hade ju inga!). Använder du Facebook?

Vi är inte så bra

2008-10-08T20:25:00.003Z

på att fira oss själva men 15 år ihop tycker jag är värt att fira! Vet inte hur än - men något ska det bli. Vad hittar man på?

Det är inte alltid som det ser ut

2008-10-06T20:18:00.008Z

att vara. Idag åkte jag till en äng för att promenera, fota lite och njuta av vädret. Ensam. Trodde jag.

Tittade på ekarnas knotiga grenar...

och hur löven sakta börjar skifta färg...

och trodde fortfarande att jag var - nej, det var jag inte: ENSAM!

Shit! Alltså - han kanske var jättesnäll men jag kände på mig att jag inte borde vara just där just då så - jag gick vidare till ett annat, mindre hotfullt ställe.
Där lekte jag lite med former och började längta efter mina killar igen.